En ytlig och fåfäng tro

Takbir-utrop, islamiska flaggor, passionerade tal, da’wah (kallande) till Islam, införande av sharia-domstolar mm skönmålar dagens självutnämnda Salafi- och Wahabi-jihadister som hängivna strävare för Islam och muslimers välstånd. Av erfarenhet råder det inget tvivel i mitt hjärta att många muslimer vilseleds av detta.

Nu med kriget i Syrien har många muslimer fått en ivrig begäran att uppvisa deras stöd till sina ”förtryckta syskon” inför sina med-muslimer, samt deras förakt gentemot Assad och hans allierade. Dessa tillfällen är vårtider för Salafister och Wahabister, då deras ideologi frodas i tider av kaos och missämja. Genom passionerade predikan och sekteristisk hatpropaganda över Facebook, Twitter, Instagram, Youtube etc. lyckas de attrahera många anhängare och stödjare. Och genom att måla kriget i Syrien som ett krig mot Sunniter lyckas de förgifta många ignoranta muslimers sinnen och vinna deras hjärtan.

Det enda knepet dessa Salafister och Wahabister använder sig av är deras tomma, själlösa retorik samt deras brinnande hat mot Shiamuslimer. Denna farliga form av propaganda ger inte upphov till något mer än sekterism och hat. Personer som faller för detta börjar odla lite mer vildvuxet skägg och åker ner till Syrien för att delta i kriget eller för att ta några foton med rebellerna, hjälpa fattiga familjer och barn där för att sedan återvända och lägga ut dessa bilder på Facebook och liknande sociala medier, samt kommentera om hur de hjälpte arma människor med pengar, mat och kläder. Är inte detta en form av fåfänga och skrytsamhet?

Kära läsare, om du tror att kriget i Syrien är ett krig av godo, tänk om: det har inte gett upphov till något mer än förstörelse, död, missämja och kaos som spiller över gränserna. Människor där sade att innan kriget utbröt kände de inte till någon Shia, Sunni, Alawi eller kristen och levde utan sekteristiska gränser i fridfull harmoni med varandra. Sedan kom Salafisterna och Wahabisterna med deras sekteristiska hatkampanjer och missbrukande av Islam som inte medförde något mer än fitnah (missämja) och död. Säger inte Allahs Nobla Bok:

”… and fitnah is worse than killing.” (2:191)

Hotet från rebellerna som krigar mot landet är ett avsevärt större hot mot Syriens folk och Mellanösterns stabilitet än Assads administration någonsin skulle kunna vara, eftersom dessa falska jihadister drivs av ett vansinnigt hat mot Shiamuslimer och Alawiter. Hur kan en hatisk människa upprätta ett rättvist styre på jorden?

Samma rebeller som så passionerat målade kriget i Syrien som ett krig för Islam och förtryckta Muslimer, började för inte så länge sedan slakta varandra trots att deras tro och ändamål är en och samma. Över vad? Över makt, territorium och rädsla för motståndarens inflytande i landet. Denna delikata fitnah erinrar mig om följande koranvers:

”So let those beware who depart from the Prophet’s order, lest fitnah strike them or a painful punishment.” (24:63)

Och sannerligen avvek de från Profetens order när han sade:

”Han som skadar en troende Muslim har sannerligen skadat mig.”

”Akta er för hat, eftersom det är en rakhyvel. Jag säger er inte att det rakar håret, men det rakar bort tron.”

”En Muslim är den vars händer och tunga andra känner sig säkra ifrån.”

Hur många Muslimer har inte dessa odjur och deras lärda, som oupphörligt predikar hat mot muslimer såväl som icke-muslimer, skadat och dödat? Hur mycket hat och avsky bär dem inte i sina hjärtan? Vem på denna jord känner sig säker från dessa mordiska galningar!?

Hur kan du som stödjer dessa rebeller påstå att Allah och Hans Profet är nöjd med deras spridande av hat, missämja och sedefördärv på jorden? Har du inte läst vad Allah säger i Sin Bok?

”Indeed, Allah orders justice and good conduct and giving to relatives and forbids immorality and bad conduct and oppression. He admonishes you that perhaps you will be reminded.” (16:90)

”And desire not corruption upon the earth. Indeed, Allah does not like corrupters.” (28:77)

Har du inte hört Hans Profets vackra uttalanden om moral, vänlighet och barmhärtighet mot andra?

”Gud är inte barmhärtig mot dem obarmhärtiga.”

”Den mest älskade av er till mig och den som kommer att vara närmast mig på Återuppståndelsens Dag, är den bästa av er i moral och den mest ödmjuka av er.”